Max Webers protestantiska etik och kapitalismens anda är en studie av förhållandet mellan asketisk protestantismens etik och framväxten av den moderna kapitalismens anda. Weber hävdar att de religiösa idéerna hos grupper som kalvinisterna spelade en roll för att skapa den kapitalistiska andan., Weber observerar först ett samband mellan att vara protestantisk och att vara involverad i affärer och förklarar sin avsikt att utforska religion som en potentiell orsak till de moderna ekonomiska förhållandena. Han hävdar att kapitalismens moderna anda ser vinst som ett mål i sig och strävar efter vinst som dygdig. Webers mål är att förstå källan till denna ande. Han vänder sig till Protestantism för en potentiell förklaring. Protestantism erbjuder ett koncept av det världsliga ”kallandet” och ger världslig aktivitet en religiös karaktär. Även om det är viktigt, kan detta inte ensam förklara behovet av att driva vinst., En gren av Protestantism, Calvinism, ger denna förklaring. Kalvinister tror på predestination – att Gud redan har bestämt vem som är frälst och fördömd. När Calvinism utvecklades uppstod ett djupt psykologiskt behov av ledtrådar om huruvida man faktiskt räddades, och kalvinister såg till deras framgång i världslig aktivitet för dessa ledtrådar. Således kom de till värde vinst och materiell framgång som tecken på Guds tjänst. Andra religiösa grupper, som pietisterna, metodisterna och Baptistsekterna hade i mindre utsträckning liknande attityder., Weber hävdar att denna nya attityd bröt ner det traditionella ekonomiska systemet och banade väg för modern kapitalism. Men när kapitalismen uppstod var de protestantiska värdena inte längre nödvändiga, och deras etik tog ett eget liv. Vi är nu inlåsta i kapitalismens anda eftersom den är så användbar för modern ekonomisk verksamhet.

i hela sin bok betonar Weber att hans konto är ofullständigt. Han argumenterar inte för att Protestantism orsakade den kapitalistiska andan, utan snarare att det var en bidragande faktor., Han erkänner också att kapitalismen själv hade en inverkan på utvecklingen av de religiösa idéerna. Den fullständiga historien är mycket mer komplex än Webers partiella konto, och Weber själv påminner ständigt sina läsare om sina egna begränsningar. Boken själv har en introduktion och fem kapitel. De tre första kapitlen utgör vad Weber kallar ”problemet.”Det första kapitlet behandlar” religiös tillhörighet och Social stratifiering”, den andra ”kapitalismens anda” och den tredje ”Luthers uppfattning om kallelsen och utredningens uppgift.,”De fjärde och femte kapitlen utgör” den praktiska etiken hos protestantismens asketiska grenar.”Det fjärde kapitlet handlar om” de religiösa grundvalarna för världslig asketik” och det femte kapitlet handlar om ” asketik och kapitalismens anda.”